Och redan falnar körsbärsblommen... Men föralldel. Förfallet är vackert det också! Och lite passar det nog en själ som min... Som behöver lite svärta för att känna sig hemma.
Men inte hinner det bli mycket förfall i maj...! När det ena slutar tar nästa vid. Äppelblommen är i annalkande, jag älskar mina gamla knotiga äppeldamer! De talar inte gärna om sin ålder men jag skulle tro att de är någonstans mellan 75 och 80 nu...
I maj växer förgätmigej överallt där den kommer åt. Uppmuntrad av glada tillrop från mig!
Dessutom kompletterar den maskrosorna vackert...
I maj avskyr jag inte maskrosor, då älskar jag dem! Det är först senare när de står som nakna skaft i gräset som förälskelsen går över och de irriterar mig. Men då är det inte längre maj. I maj är jag mild och solig.
Åh! I maj vill man vara överallt! Och hinner man inte vara överallt (vilket sällan låter sig göras, man har väl aldrig så mycket att göra som i maj) så får man glädjas åt sina bloggvänners rapporter.
SvaraRaderaMaj rusar Mira! Jag vill hälla den på burk och spara till november...
SvaraRadera