torsdag 11 september 2014

Under ytan

Nu blommar min fina kaktus igen. Större delen av året är den rätt tråkig. Spretig, ovänlig och taggig men när blommorna kommer är allt förlåtet!

Det är lite som med människor. Människor som man envist håller fast vid trots att de är rätt vassa och många gånger rätt tråkiga. För man vet vad de gömmer på innerst inne. Vilka de är bakom allt det där vardagsgrå. 

Det har blivit ett nytt kort av min akvarell. Jag tyckte att rosenknopparna i trädgården såg ut som prinsesskronor så jag kunde inte motstå att använda mig av en sådan: http://hugskottochinfall.blogspot.se/2013/06/prinsessan-rosenknopp.html


På korten finns texten: always wear your invisible crown. Och det klart att det är skönt att alltid gå omkring och känna sig som en prinsessa... men det var inte riktigt så jag tänkte (även om alla är värda att få känna sig som prinsessor då och då). Den osynliga kronan är för mig allt det där som människor har gömt på insidan. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar