Lyckotuvor

Februari är en transportsträcka. Då vill jag att våren ska komma. Genast! Men februari klämmer sig liksom mitt emellan kylan och hoppet. Ljuset återvänder, kalla dagar krispigt blått. Då är februari så vårvintervacker att man nästan glömmer att den är en transportsträcka, visserligen med gnister och blänk, men ändock en transportsträcka! Och i takt med att ljuset återvänder vaknar man till liv och blir förvånad över hur trött man faktiskt var när vintern var som mörkast. Och hur dammigt det minsann är på hyllan i köket... Inga bortförklaringar i världen döljer det längre. Hoppsan, vintermörkret har några fördelar ändå... Men inte många!

I väntan på att våren ska landa på riktigt slänger jag ut små lyckotuvor i vardagen att hoppa emellan. En stor lyckotuva är tulpaner! De allra första gör mig galen av habegär med gnissliga stjälkar och silkiga kronblad! Det är lätt att hamna i frosseri! Jag bad maken att köpa hem några och sparsamt förmanade jag honom att inte köpa två buntar som sist... Det är ju så onödigt... Han kom hem med tre... Och jag blev glad! Tulpanfrosseri är allt snudd på extra stor lyckotuva!

En annan lyckotuva i vardagen är alla småfåglar utanför fönstret. Jag fotar och jag målar och jag syr dem... Väldigt mycket fåglar blir det. Och väldigt mycket fågelmat går det åt...

Är det juni så är det

Vet inte om det är för att man hålls inomhus största delen av året som gör att man helst inte vill gå in alls så här års. Inte ens om man fryser. Lösningen stavas filt! Med en tjock och rejäl filt trotsar jag snålblåsten. Är det juni så är det! Broderiet får följa med ut så klart, enda problemet är att det är frestande att använda filten som nåldyna. Försöker vänja mig av med ofoget...

Sitter man ute kan man också få sällskap av trevliga små kamrater som vill sitta i knät. Även mindre trevliga förstås men de får inte var med på bild...

Ibland undrar jag om insekter väljer växter för att matcha sig själva. Den här lille rackaren passar väldigt bra i rosa :)

Och den olivgröna guldbaggen vältrar sig färgmedvetet i en gul ros.  Inte illa. 

Inte sysslolös

Hur mycket ska man egentligen ha på gång samtidigt? Rätt mycket...! Ibland blir man uttråkad och då kan man helt lättvindigt byta när slätstickningen går en på nerverna. Virkningen är där jag är mest hemma, det kan jag göra när jag blundar. Nästan! Helt  fantastiskt till filmtittande för då lyckas jag hänga med i handlingen. Olika projekt fyller liksom olika funktioner och har man fler på gång är risken inte stor att man blir helt utan. Det är annars otroligt trist. Jätteroligt när något blir färdigt men glappet till nästa projekt är en öken...

Jag vill ha en löpare som andas vår så jag har börjat på en med små mormorsrutor, bomullsgarn förstås. Lite grövre än jag vanligen använder, får se om resultatet blir som tänkt. Ännu är det bara i begynnelsen.

Mönstret kommer ur en bok som jag snart har haft i tio år och som jag använt massor! Den är fylld med olika block, den stora fördelen är att alla blir lika stora så att de går att kombinera precis hur som helst. Såg att den fortfarande går att köpa. Den heter 200 Crochet Blocks for Blankets, Throws and Afghans, Crochet Squares to Mix and Match av Jan Eaton.

http://www.adlibris.com/se/bok/200-crochet-blocks-for-blankets-throws-and-afghans-crochet-squares-to-mix-and-match-9781931499682?gclid=Cj0KEQiAoby1BRDA-fPXtITt3f0BEiQAPCkqQd4N6RxgCHcamRv2I0mPmtskYkPoyMVoHuMGUdEA6_gaApmH8P8HAQ

En tröja har jag också börjat på, för jag tycke att jag behövde en. På rundstickor. Otroligt bökigt de första varven men när man väl kommit en bit är det väldigt bekvämt att bara kunna mata på med slätstickning. Den här modellen har fickor... Hm, ska bli intressant att se hur det blir. Inte för intressant hoppas jag...

Och så fortsätter jag med ansiktet i korsstygn förstås. Då är det koncentration! Inget filmtittande men en ljudbok brukar slinka ner. Och kaffe. Helt förkastligt, tänk om jag spiller! Men inga olyckor än så länge.

Jag lurade på hur jag skulle kunna hålla ordning på alla färger. Lösningen blev en pärm med plastfickor där jag sorterat in tio färger i varje ficka för att jag lätt ska kunna hitta dem.

Och sedan ville jag inte trä om nålen hela tiden heller... Ofta kanske det bara är fem stygn av en färg och det var tidskrävande att hela tiden trä om. Nu har jag trätt en massa nålar! Och jag är nöjd :) Det är vad som pågår i huset...

I verkstaden har det blivit iskransar!

Och så har det kommit hem nytt glas till smycken. Alldeles nytt och oprovat, det ska bli väldigt spännande att se hur det blir i ugnen.

Lite julmagi

Har man de rätta glasögonen på hittar man julmagi just där i skogen. Fantasin skenar och börjar bygga en historia.  Det var juletid i älvornas land och de hade precis strött ut julbelysningen... För självklart trasslar inte älvor med sladdar, skarvkontakter och trasiga glödlampor! De strör... Och visst ser väl du också alla de kulörta lamporna nu...? Jag lovar, hela skogen gnistrade en stund.

Det har blivit kallt, frosten drar fram och förvandlar. Sveper i spets och kristall. Allt gråbrunt och vanligt sveps med och blir vackert.

Stjärnan som var helt klar och genomskinlig igår har förvandlats till en froststjärna över natten.

Inomhus börjar det märkas att julen är på väg. Jag bestämde mig för att göra åt lite av mina resttyger. Så här ser mina restlådesburkar ut... Det är en rolig utmaning att försöka använda småbitarna.

Jag sydde ihop många små till en större bit.

Sedan klippte jag hjärtan.

En kudde ska det bli har jag tänkt. Förhoppningsvis färdig till Jul... 

Något annat som nästan är färdigt är korsstygnsdamen som ska kunna hängas upp. Bara knapp och band fattas. Den kommer som mönster så småningom. Den petige märker förstås att jag inte har förslitit mig på baksidan men den kommer aldrig att synas... Petig är jag mest där det tjänar något till :) 

Ännu mer som snart är färdigt :) Hexagonerna från i somras håller på att bli en duk.

I vrårna gömmer sig massor av annat som inte alls är färdigt men det får bli en annan dag...

Mest till lyst

Ibland får det bli något onödigt... För inte fyller väl någonting med så mycket hål en verklig funktion? Om man vill slippa bränna sig vill säga... Men de är roliga :) Precis sådana grytlappar som jag kommer ihåg sedan jag var liten håller jag på att virka i juliga färger. 

Innan jag började tittade jag runt på nätet och hittade en jättebra beskrivning här:
http://kristallklara.blogg.se/2010/march/farmors-blommiga-grytlapp.html

För att hålla ordning på hur jag tänkt gjorde jag en liten skiss. Min grytlapp är 17x17 rutor stor.

Den ena är nästan klar, bara några trådar kvar att klippa...

Ett annat projekt som tar lite längre tid är min akvarell från i våras som jag gjort om till ett korsstygnsmönster i PCStitch.

200 färger att hålla ordning på, roligt men en riktig tidsslukare!

Och i helgen var det första advent. Och som alla år känner jag men OJ! REDAN! Men stämningsfullt är det. Lördagen innehöll ett loppisbesök, ett fint fat fick följa med hem. På lördagen tjänstgjorde det som lussekattsfat...

...för att på söndagen omvandlas till uppsamlingsplats för adventsstaken och lite andra småsaker.