tisdag 28 juli 2015

Nödläge

Ibland infinner det sig... Nödläget när man längtar efter något att sätta händerna i men inte riktigt har tid att dra igång något stort. Då får man hämta nödutrustningen och försöka hitta på något lagom litet. Nödutrustningen i detta fall var en låda med tygspill. Den som spar hon har. Ibland lite för mycket... Men nu kom det till användning. I någon av mina ordningsamma stunder har jag sorterat alla småbitar i färg. Det underlättar...!
En snabbskiss på papper av vad som dök upp i huvudet...
Klippa och sy...
Tolv ringar ska det bli. Tror jag. Så här långt är jag rätt nöjd med resultatet. Åtta ringar kvar...





fredag 24 juli 2015

Begär

Ibland sätter begäret in... Denna gång en vanvettig längtan... Efter vaniljhorn! Tack och lov en ganska lättbotad åkomma. Och trots att jag aldrig bakat vaniljhorn förut (bara ätit...) lyckades jag åstadkomma de åtrådda. 
Efter ett tag såg kakfatet ut så här:
Vill bara å det bestämdaste påpeka att jag inte satte i mig alla helt själv, jag hade god hjälp...

Någon som inte var intresserad av att hjälpa till var rödhaken fast vi slängde smulor.

Antar att de har andra begär... Och som fågel ser det inte helt fel ut att hänga upp och ner i schersminbusken heller.

Vill du stilla vaniljhornsbegäret finns receptet nedan...

Vaniljhorn 25 st 

ugn 175 grader

5 dl vetemjöl
200 g smör
2 msk vaniljsocker

Garnera med strösocker

Hacka samma mjöl, smör och vaniljsocker och arbeta samman till en deg. Låt degen vila i kylskåpet en stund. Rulla ut degen till lagom långa pinnar och böj till ett horn och lägg dem på bakpappersklädd plåt. Grädda mitt i ugnen ca 12 minuter. Vänd dem i socker medan de är varma (men har svalnat lite, annars går de sönder...)




lördag 18 juli 2015

Semestertid är loppistid

Intresset för att leta udda, roliga saker har jag inte riktigt haft tid med på ett tag. Men nu har jag semester och har kunnat gå på loppis/second hand till och med två dagar i rad! Och även om jag inte samlar på något utvalt har jag vissa svagheter som brickor och kannor. Fredagens vända resulterade i just liten bricka och kanna... Kannor är väldigt bra till blombuketten!
Och nu vågar jag ju nästan inte tala om vad dagens vända slutade med... Inte en bricka utan två! Så på brickfronten är det nog rätt mättat för mig ett tag. Den ena (den stora) är dagens inköp och kopparna. Det fanns fler koppar än fat så vad gör man med fyra övertaliga? De här ville ha varsin ros så klängrosen vid husväggen fick släppa till några.
Kopparna som nog är ämnade för te tycker jag riktigt mycket om. Fint, ganska tunt porslin och med en form och storlek som gör att de faktiskt är snygga även utan fat, som mugg. 
Men nu har jag inte bara sprungit och tittat på roliga saker sedan sist. Jag har fikat också...
Och pillat bort flera fulla glasslådor med papperslappar...
För nu äntligen har jag sytt ihop alla hexagoner till lapptäcket. Hurra!!! Nu är det bara resten kvar :) Som bårder, applikationer...
Och så har jag bränt en hel del ljuslyktor. Den nya blå färgen blev fin.
Att vara ledig är nog något som man kan vänja sig vid...







måndag 13 juli 2015

Min pelargonfamilj


Att fröså egna pelargoner tycker jag är roligt men jag köper aldrig mina fröer i affären. Jag sparar storknäbbarna som blir på pelargonerna och ibland korsar jag två sorter som jag tror kan bli fina. En del sorter ger oftare roliga frön än andra. En del vägrar att ge några alls hur jag än krånglar och trugar. I alla fall uppskattar jag inte om någon vänligt sinnad själ skulle få för sig att städa bort de skräpiga storknäbbarna. Så här ser de ut:


 Sedan pillar man isär näbben och då ser det ut så här...
 Och förhoppningsvis hittar man frön. Ibland är kapslarna tomma.
 Bara att så och vänta...

 Och för ordningens skull är det bra att sätta i en och annan skylt...
Sedan väntar man och väntar. Och väntar lite till. Rätt som det är ser man en knopp på det nya underverket och då blir väntan oliiiiiidlig! Hur kan den se ut? Och så ska de ju namnges också de små liven... Här kommer några av mina skapelser, uppkallade efter familjen.

Joel, enkla rosa äggskalsblommor med dragning åt aprikos, blommar alltid! 
Samuel, otroligt vita blommor, något quiltade. Liten planta stora blommor. Mycket ljuv.
Sacharias, en svårbeskrivbar vacker färg som skiftar. Mörka blad, dvärgväxande och rikblommig.
Urban, enkla vita blommor på höga stänglar. Rodnar något åt rosa när blomman åldras.
Bitti, också en svår färg att beskriva då den skiftar. Stora blommor och vacker.
Åke, till växttyp lik Bitti men med ljusare blommor i... Ja... Starklax?
Åke har också fina blad.
Pelle, dubbla ceriserosa blommor, rikblommande. Uppkallad efter min bror som fick den i 50-års present. För visst vill man väl ha en pelargon uppkallad efter sig när man fyller 50... ;)