Jultomten kom tidigt i år

I morse var världen rätt grå. Blåsten ruskade i trädtopparna, regnfulla moln jagade lågt och småfåglarna virvlade burriga runt. Inte kändes en promenad speciellt lockande och just därför var jag bara tvungen att gå ut... Och vad härligt det var! Det blåste visserligen men landskapet var vackert. Milt och dovt. Lite åt moll men inte dystert och en aning upplyftande vildsint och vresigt.

Nakna vackra grenar sträckte sig mot himlen,

och röda vackra bär lyste upp i vägkanten.

De stora snåren med vita smällbär som lyste i dunkelt ljus mellan träden var minst lika vackra.

Mina favoritvägar alla årstider...

Som extra bonus var all trötthet och ruggighet borta när jag kom hem. Och återigen kan jag inte låta bli att känna mig priviligerad för att jag bara kan kliva rätt ut genom dörren och hamna mitt i äventyret. Tror aldrig att jag växer upp, för mig är vägar och stigar fortfarande spännande stråk i sagoland. Genomblåst och uppiggad av vinden kände jag mig nästan redo att ge mig i kast med att bestiga ett berg. Men... Inga berg i sikte idag... Däremot spännande paket med posten.  Mitt hett efterlängtade amerikapaket anlände äntligen! Tror bestämt att jultomten var tidig i år...

Att få öppna och titta och klämma på de fina tygerna i paketet var näst intill lycka. De var från en tygserie med fina reproduktionstyger jag haft ögonen på ett tag men inte kommit till skott med att beställa. Men så en dag, ett djup andetag och beställning. Underbara färger!

 Det enkla med grenar tycker jag mycket om. Känns nästan lite 30-, 40-tal... Hm..., eller kanske till och med 20-tal?

 Och de här rosenpyramiderna kan man inte annat än bli glad av.

Nu ska allihop tvättas, så att de inte krymper olika när jag väl har använt dem i något quiltprojekt. Sedan ska de strykas, då kommer jag inte älska dem lika mycket... 

Men kärleken kommer tillbaka, var så säker.